Solvarv
I mitten av juli 2015, en bilresa på fyra timmar söder om Stockholm. In i den ” svenska djungeln” där det finns bara skog, vatten och ljus.
Som i en dröm, långt ifrån det urbana moderna samhället.
Utan elektricitet eller rinnande vatten, nära varandra, nära stunden och naturen.
På utedassen, vid insidan av dörren, en liten gammal tidnings bit med en dikt:
”Jag längtar till landet som icke är,
ty allting som är, är jag trött att begära.
Månen berättar mig i silverne runor
om landet som icke är.
Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,
landet, där vi svalka vår sargade panna
i månens dagg.
Mitt liv var en het villa.
Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit vägen till landet som icke är.”
Edith Södergren från ”Landet som icke är”
